Veckans blandband v35
Vilken musikvecka det varit. Lee ”Scratch” Perry gick bort och Abba släppte nytt. Tror inte de två hänger ihop, annat än i tid. Och så verkar det som Iron Maiden släppt nytt, kan ju inte vara bara kul att planera ett skivsläpp och sedan inse att Abba kör samma vecka. Blev ju lite medieuppmärksamhet för de senare. Nåväl, ingen av dessa tre händelser verkar ha påverkat låtvalen till veckans blandband v35. Så ni kan se det som en flykt från aktuell musik.
Valen verkar snarare präglade av 90talet. Så inget nytt där. Några låtar är lite nyare, men just den här veckan blev det inga äldre låtar. Det tog ett tag att få till låtvalet. Men när jag väl kom igång så rann det iväg, det betyder att det är tretton låtar på blandbandet den här veckan. Kör ogoolgat den här veckan också, får se om jag håller det 100 procentigt… Nytt för veckan är att låtarna ligger i den ordning som jag valde dem, så de är inte sorterade efter fart eller stil.
Som vanligt hittar du en länk till veckans blandband på Spotify längst ner i inlägget.
Sultans of Ping FC – Where’s Me Jumper?
Ibland upptäcker man att Spotify inte har allt. Ett exempel på det är den låtskatt som Sultans of Ping FC (senare Sultans of Ping och till sist bara Sultans) skapade i princip helt saknas. Två låtar har lyckats ta sig in på Spotify via samlingsalbum. En av dem är vardagsbetraktelsen ”Where’s Me Jumper?” som på ett ingående sätt skildrar hur det kan vara att tappa bort en tröja. I all enkelhet en genialiskt låttext.
Bandet var väl inte helt stabilt och konserterna brukade vara rätt kaosartade. Själv såg jag dem på Studion i Stockholm. Egentligen var jag nog något år för ung för att få komma in, men dörrvakterna var inte så noga. Större delen av konserten låg jag på scengolvet och blev någon gång under kvällen biten rätt hårt i bröstet. Vi hamnade i logen efteråt, och där satt jag och pratade med basisten. Jag berättade glatt att jag också spelade bas i ett band (i själva verket spelade jag gitarr och sjöng, men men) och bad han mig inte berätta det för sångaren för då skulle jag nog erbjudas en plats i bandet för sångaren vill ha dåliga musiker. Jag svarade basisten att jag nog var bättre än han, så det var lugnt. Nu var jag nog inte det. Dagen efter konserten så skulle jag ut till Älvsjömässan och ställa ut på Ung Företagsamhets stora mässa. Det gick sådär…
Sparks – When Do I Get To Sing ”My Way”
Det är väl lite oklart exakt vad Sparks är för något. Ett band eller är det mer ett konstprojekt? Hur det än är så har de fått ur sig en riktigt bra låt. Resten av låtskatten har jag aldrig förstått. Men det spelar ju mindre roll. Jag har fått för mig att de är från Schweiz, men när jag tänker efter så har jag nog hört att de är från USA. Hade varit roligare om de var från Schweiz.
Weezer – Surf Wax America
Ibland kommer jag på att det varit alldeles för lite Weezer på blandbanden. Sen när jag ska välja låtar så glömmer jag bort det igen. Den här veckan lyckades jag hålla kvar tanken tillräckligt länge för att välja en låt. Weezer fortsätter producera en eller två skivor om året, och det är alltid med någon eller några riktigt bra låtar även nuförtiden. Men inget slår de två första skivorna. Kvalitet rakt igenon.
Just den här låten har en särskild plats i mitt hjärta, inte för den handlar om surfing. Jag har bara testat vindsurfing och det gick inte så bra. Kan ha berott på att jag gjorde det med franska lärare och min franska vara inte hundra på den tiden (det är den inte idag heller, max runt 60-70). Nä, anledningen är att en gång i Nyköping gick vi på en konsert där ett band från Katrineholm skulle spela bara Weezer-covers. Innan de gick på satt jag och John vid ett bord och lyckades sätt stämsången i låten. En otrolig bedrift med tanke på att jag egentligen inte kunde – och inte kan – sjunga.
The Libertines – Don’t Look Back into the Sun
Stökig han är ändå Pete. Men jävlar vad bra låtar han får ur sig. Såg en bild på honom för ett tag sen, han såg ut att må fint. Möjligen har han ätit en ost eller två för mycket. Kanske hängt lite med Alex James.
The Chemical Brothers – Block Rockin’ Beats
Under 90talet kom det en hel del artister och låtar som tog techno/klubbmusiken in på MTV och radio. För oss som gillade gitarrbaserad pop var det lite svårt att veta hur vi skulle hantera det. Å ena sidan inga gitarrer, å andra sidan mycket bättre att dansa till. Hur skulle vi göra? Jag talar ju inte för alla popsnören, men jag valde att omfamna det på dansgolvet men jag köpte inga skivor. En bra medelväg.
Underworld – Born Slippy
Under 90talet kom det en hel del artister och låtar som tog techno/klubbmusiken in på MTV och radio. För oss som gillade gitarrbaserad pop var det lite svårt att veta hur vi skulle hantera det. Å ena sidan inga gitarrer, å andra sidan mycket bättre att dansa till. Hur skulle vi göra? Jag talar ju inte för alla popsnören, men jag valde att omfamna det på dansgolvet men jag köpte inga skivor. En bra medelväg.
The Streets – Dry Your Eyes
Nu är det dags för tryckare! The Streets slog igenom med Fit But You Know It, någon sorts engelsk partyhiphop-låt med halvrolig text. I varje gjorde han det i min värld. I England var han nog större och hade säkert fler hits innan. Just den här låten upptäckte jag för några år sedan, tror i och för sig den var typ etta på englandslistan när den kom men då gick den mig obemärkt förbi. Nu är de min favorittryckare. Jävligt luddig text här, men det är så det blir när jag inte får googla…
Rebecca & Fiona – Bullets
Efter tryckare är det uptempo, så säger reglerna. Om det inte är sista tryckaren, då ska man gå hem. Länge sedan man dansade tryckare ändå, och inte bara på grund av pandemin. Mitt höstlöfte för 2021 är att dansa fler tryckare. Får se vad Cecilia säger om det. Men nu ska jag dansa fuldans.
Sigur Rós – Við spilum endalaust
Ja, vad ska man säga? Det finns något inneboende coolt med Island och islänningar. Det är ett rejält mindfuck att lyssna på språket, samma rytm och melodi som svenska och man tänker att man kan förstå bara lyssnar noga. Men det gör man inte. Som att lyssna på en jättefull svensk, som är oväntat välartikulerad. Förlåt för grund analys alla isländska vänner. Om jag har några.
En gång var jag på Island med jobbet. Det var ministermöte med Nordiska Rådet och vi fick kanske inte se partystaden Reykjavik, men vi fick se isländska regeringens representationsvilla – en helt vanlig villa i ett bostadsområde. Efter middagen så var det underhållning, isländska kulturministern spelade piano och hans fru sjöng. Nu kan man börja veva om upphandlingar och nepotism och sånt. Men jag tror helt enkelt det är så att Island är så litet så det är svårt att göra på något annat sätt. Sen gick vi till en bar, så lite fest var det.
Heavy D & The Boyz – Now That We Found Love
En MTV-hit minst sagt. Gjorde de något mer efter detta? Något som fick brett genomslag alltså? Tror inte det va? Men de dansade en sommar. Och då dansade galet mycket. Sen är det väl en cover också? Jag vet inte, jag får ju inte googla längre.
Björk – Army of Me
Litet Islands-tema den här veckan. Precis som the Sparks ligger Björk många gånger nära något som kanske är mer konst än populärmusik. Men oftast blir det riktigt, riktigt bra. Drivet i den här låten är så himla bra, och ibland vill man ju bara skrika till barnen; klagar ni en gång till så kommer ni få möte en armé av mig!
Silja Sol – Hjerteskaerande rett
Jag har en kompis som heter Kalle. Vi spelar fotboll ihop ibland, och ibland pratar vi om musik och sånt. På fredagar brukar vi skicka bilder på ölen vi dricker. Någon gång då och då skickar vi en låt. Häromveckan skickade Kalle den här låten. En fin påminnelse om en riktigt bra låt. Tror det är en bob hund-låt från början, men det spelar ingen roll – den är bättre på norska än skånska.
Kyle Andrews – You Always Make Me Smile
Nu när hösten är här så behöver man lite uppmuntran. Så som trettonde låt får ni det här glädjepillret. Lite så här som jag känner när jag tänker på er som läser här, gillar och kommenterar mina inlägg på sociala medier. TUSEN TACK hörni! Nu är det 17 blandband kvar innan det här projektet är i hamn!
Klicka här för att komma till veckans blandband v35 på Spotify.