Veckans blandband v45
Hösten rullar på och mörkret tränger sig på med obönhörlig effektivitet. För egen del har veckan passerat fortare än en avlöning och det blev lite panik nu under eftermiddagen att hitta de sista låtarna till veckans blandband v45. Så till den milda grad att vi introducerar ett nytt inslag, Cecilias Choice. Mer om det nedan.
I övrigt är det ett blandband som bjuder på få överraskningar. Viss tonvikt på det tidiga 00talet, men några utflykter längre bak i musikhistorien. Och så oväntat många låtar från 2021! Det kan ju i och för sig vara lite oväntat när jag tänker efter. Några överraskningar alltså. Jag har också en låt som ni kanske tror är en cover, men det är originalet. Italienskt också.
Som vanligt hittar ni en länk till veckans blandband på Spotify längst ner i inlägget. Senaste veckorna har det varit lite dålig fart här på hemsidan så dela gärna vidare om ni gillar det ni läser och lyssnar på. Det betyder mycket!
Death Cab for Cutie – Soul Meets Body
Vi börjar i 00talet och en låt som på något sätt fångar den indiescenen som fanns då, och även de tv-serier som fanns på den tiden. Jag vet inte ens om den var med i någon tv-serie, men den borde varit det. Och säg en kväll på någon indieklubb där vid 2005/06 som inte fyllde dansgolvet med den här elektrodoftande hiten. När det begav sig var jag inte övertygad om dess storhet, men nu kan jag inte värja mig. Så jag dansar redan nu.
The Postal Service – Such Great Heights
Vi fortsätter på samma tema. Säg en ungdomsserie där den här låten inte har varit med, eller borde varit med. Säg en! Nä just det, går inte. Fortsätt dansa.
Placebo – You Don’t Care About Us
Så, tillbaka på 90talet och tillbaka i England, med svenska inslag. Låten kommer från deras andra skiva som släpptes 1998 och var lite mer polerad än den första. För egen del spenderade jag 1998 på flottans bästa korvett; HMS Sundsvall. Där lyssnades det mest på Boney M, så jag missade den här skivan när den släpptes. I efterhand har den seglat upp som den bästa de har gjort. De släppte en ny låt den här veckan, en låt vars enda funktion verkar vara att förstärka min övertygelse att de peakade 1998. Ungefär samtidigt som jag peakade om vi ska vara ärliga…
Madonna – Like a Prayer
Jag har inte sorterat låtarna idag utan bara lagt till dem i ordningen som jag kom på dem. Blir lite spännande mix då, men kanske lite konstigt. Hur som, jag tror jag skrivit om det tidigare, men den som jag har fått all min Madonna från är min gamla barndomskompis Hanna. Hon bodde över gatan från mig och ibland satt vi i hennes källare och rökte, och lyssnade på Madonna. Sen dess har jag slutat röka, men jag lyssnar fortfarande på Madonna ibland.
The Embassy – Time’s Tight
När jag skriver det här sitter familjen utspridd i lägenheten och pysslar med lite olika saker, eller olika skärmar. Jag skriver så att fingrarna glöder för att de börjar tjoa om att jag ska laga mat. Lite tidspress alltså, ungefär som i Embassys låt alltså. För övrigt samtida med både Death Cab for Cutie och The Postal Service. Nu ska jag ånga lite dumplings.
Raf – Self Control
Det här är inte en cover. Det är originalet. Han lär ju vara rätt tät tack vare Laura.
Johnny Marr – Spirit Power and Soul
Han från Electronic. Och Smiths såklart. Nu har han kört solo ett tag, och han gör det bra. Dessutom är låten från 2021. Så ett bevis på att jag inte bara är fast i det förflutna!
The Rentals – Please Let That Be You
Skivan köptes på en studentresa i Prag, tillsammans med en Flanger-pedal, och kommer för evigt förknippas med tåg genom Europa, billig Pilsner Urquell och en överfull askkopp på hotell Luna. Också mitt första, eller andra möte, med analogsynthar. Och vilket möte sen. Sedan den dagen har jag drömt om att äga en mini-moog eller en Juno-6a. Snart så, ska bara hitta någonstans att ha dem.
Lou Elliotte – Teenage Dirtbag
Inget blandband utan en cover. I varje fall inte så långt mellan covers. Just den här låten tror jag att jag har haft med tidigare i cover-versioner, om inte så kolla in Frank Hamiltons version också. Hur som haver, det här är en ny version som faktiskt släpptes 2021. Och dessutom en svensk sådan. Min vän Jonas är inte lika övertygad.
Oasis – Live Forever
Ja, vad ska man säga/skriva. En av världens bästa britpop-låtar. Och det säger jag även fast jag egentligen är Team Blur.
Juliana Hatfield – Somebody is waiting for me
Det här låter som en annan låt. Just nu minns jag inte riktigt vilken, men om du som läser det här kommer på det så får du gärna kommentera i sociala medier. Tack på förhand!
Monica Zetterlund – Sakta vi gå genom stan
Här har vi Cecilias Choice. Och jag står bakom det till 100 procent. En otrolig låt och en otrolig kvinna. Känns också fint att avsluta veckans blandband med en lugn låt den här veckan, det har varit mycket eurodisco på senaste tiden.
Klicka här så kommer du till veckans blandband v45 på Spotify.